Språklig variation i Svenska språket
Varför pratar vi som vi gör? Vilka attityder kan vi möta i samtal med andra?
I ämnet språksociologi tar man upp det språkliga sambandet om vad det är som sker vid ett möte med olika dialekter, åldrar, kön, klass och yrke. Dessa delas in i olika kategorier.
Dialekter – talar om från vilket geografiskt område du kommer ifrån, oftast är detta område ett landskap. Språkets variabler skiljer sig åt i uttal, böjningar, meningsbyggnader och ordförråd.
Sociolekter - talar om vilka sociala skiktningar i levnadsvillkoren och vilket språkbruk du tillhör. Vad som påverkar din sociolekt är dialekt, klass och yrke. Arbetar du som städerska eller på fabrik använder du inte samma språkval som en banktjänsteman eller politiker. Dialekten kan också påverka sociolekten genom ett slarvigt uttal. Slanguttryck och svordomar används mer ju lägre klass i samhället du tillhör. Svenska språket håller allt mer på att standardiseras p.g.a att TV och media som tar bort en del av sociolekten.
Sexolekter – talar om det kvinnliga och det manliga språket. En kvinna använder enligt sociologer ett mer välvårdat språk och vill gärna uttrycka sina känslomässiga reaktioner. En man vill ofta hävda sig i sitt språk och använder ett mera burdust språk som innehåller både slang och svordomar. Det är också vanligare att män är talare och väljer positioner som politiker och chefer.
Exempel: "Oh, vilken förfärlig film" eller "Vilken skitfilm". Vem tror du har sagt vad?
Kronolekter – skvallrar om vilken ålder du tillhör. De olika åldersgrupper skiljer sig i ordval, uttal, slang och böjningar. Språket delas in i olika åldersstadierna som typ barnspråk, ungdomsspråk, vuxenspråk och pensionärspråk. Det kan kännetecknas med att barn använder fel tempusgrupp t.e.x." Mamma, jag springa hem idag " eller att en ungdom förkortar sin ord och säger "Va ska vi gö´?" Har du hört en pensionär säga "Ha, där ägde jag dig" och du tycker det låter fel, inte så konstigt han befinner sig i fel kronolekt. :)
Kronolekter – skvallrar om vilken ålder du tillhör. De olika åldersgrupper skiljer sig i ordval, uttal, slang och böjningar. Språket delas in i olika åldersstadierna som typ barnspråk, ungdomsspråk, vuxenspråk och pensionärspråk. Det kan kännetecknas med att barn använder fel tempusgrupp t.e.x." Mamma, jag springa hem idag " eller att en ungdom förkortar sin ord och säger "Va ska vi gö´?" Har du hört en pensionär säga "Ha, där ägde jag dig" och du tycker det låter fel, inte så konstigt han befinner sig i fel kronolekt. :)
För att förtydliga mitt budskap, se film nedan:
För att förstärka karaktärerna i sina filmer använder Disney dialekter och oftast de som är lättare att urskilja som t.e.x. skånska, norrländska och gotländska. Varför tror du det är så och vilka kan du hitta? Filmerna nedan visar exempel:
Kommentarer till Zara:
Ur Gy11 Läroplan i årskurs 1, 100 poäng.
Följande behandlas ur det centrala innehållet:
Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.
Ur kunskapskraven:
Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.
Kommentar:
Tanken med bloggen var från min sida att lägga upp den i ett språk som om jag talade med eleverna. Därför finns det frågor och påstående i texten för att eleven ska tänka till och besvara frågorna.VAD? Ett lektionsupplägg hade kunnat bestå av genomgång av de vanligaste lekterna och den övriga lektfamiljen. HUR? Efter genomgången se mitt digitala inlägg för ett förtydligande, sedan se filmen Hitta Nemo och diskutera vilka lekterna som finns i filmen, vad de gör för karaktären och varför? Skillnader och samhörighet i språkets variation. Följande uppgift kan till viss del diskuteras i klassrummet och sedan kan en grupp på 2 personer lämna in sin slutliga reflektioner i en inlämningsuppgift samt ett eget utlåtande av hur lekterna i filmen markerade avstånd och samhörighet.VARFÖR? För att träna eleven i att höra olika lekter och sammanfatta vad de beror på samt låta eleven föra ett översiktligt resonnemang om olika former av språklig variation.
Anneli Ekström
