Språk i förändring
Språk är en färskvara och uppdateras på så sätt varje gång du använder det. Ofta sker förändringar i språket väldigt långsamt men uppmärksammas först när förändringen är klar. Märker du av att du slutar använda ett visst uttryck? Det är en väldigt långsam process som går igenom flera stadier där uttryck efter ett tags användande kan bli vedertagna. En del av språket som ständigt och märkbart förnyas är användandet av slang och ungdomsspråk. Slang är något som per definition utnyttjas uteslutande av ungdomar. Dessa uttryck är alltså åldersavgränsade. Om en individ använder sig av sin ungdomsslang som pensionär kallas det alltså inte längre för slang. I dessa fall handlar det enligt språkforskare istället om något som kallas språklig innovation. Denna innovation innebär att det bara är en liten skara som använder uttrycken i fråga och inget som påverkar språket i stort.
Något som också har påverkat språkets utveckling markant de senaste 15-20 åren är framväxten av olika sociala medier och nätbaserade communitys. Med hjälp av internet kan interna uttryck spridas mycket fort och adopteras av en stor skara talare snabbare än någonsin. Den gemenskap som uppstår på de olika sociala medierna kallas av språkforskare för ”Den tredje platsens gemenskap” och har visat sig ha stor påverkan på barn och ungdomars språkutveckling. Språket på internet har en tendens att bli både större och spretigare då möjligheterna att uttrycka sig fritt gör att de språkliga spärrarna suddas ut. Jan Einarsson uttrycker det såhär i sin bok Språksociologi: ”Som besökare i den tredje platsens nätgemenskap behöver man inte ta samma ansvar för sina utsagor som i de andra.” Det här stämmer bra överens med den filterfria internetvärld vi ser varje dag där ord som ”troll” och ”haters” beskriver hur en hel del människor väljer att uttrycka sig.
En annan väldigt viktig faktor i språkutvecklingen är också vår attityd till andra människor. Ett samtal består av mycket mer än bara ord och en talares språkliga beteenden väcker ofta känslor, något som inte alltid är medvetet och alltså färgar uppfattningen om den som talar. Talet påverkas starkt av attityden till personen vi talar med och förutfattade meningar kan på så sätt bestämma hur tonen i, och utfallet av, ett samtal kommer bli. Attityder till människor är det som skiner igenom oavsett kommunikationsmetod och kan ses som en grundläggande kunskap.
Här nedan har ni en interaktiv Prezi som förklarar attityder och ungdomsspråk vidare.
// Fredrik
